Jag låg och tänkte igår innan jag orkade somna på hur mycket
det är som jag är rädd för här i livet.

Jag är rädd för döden och för att dö ung. Jag har drömt ett antal gånger
att jag blir dödad av en person som skjuter mig med en pistol. Jag tror seriöst
på mina mardrömmar om att dö ung. Det måste ju betyda något
om man drömmer samma dröm flera gånger? Mina drömmar blir ibland till
verklighet och samma tror jag om detta.

Jag är även rädd för att bli lämnad ensam och jag har en känsla av att
jag kommer förlora en nära anhörig inom en snar framtid. Egentligen
ska jag inte gå runt och tänka på detta, men eftersom jag redan har förlorat
pappa är det lätt att tänka såhär. Det sista jag vill är att stå ensam kvar!

Jag är rädd för att bli gammal. Jag vill inte få barnbarn och bli en gammal
tant. Jag vill stanna livet som småbarns mamma med en bra inkomst, som
bor i det perfekta huset och som känner sig lyckligast i världen!
Dit har jag sett min framtid, resten har jag tänkt bort.

Jag är rädd för blod och tycker det luktar så sjukt äckligt, ändå vill jag utbilda
mig till sjuksköterska och jobba inom ambulansen. Hur nu detta går till vet jag
inte riktigt, men jag ska dit bara mitt problem i ryggen går bort som jag är
rädd för aldrig kommer försvinna.


Jag är rädd för framtiden.